Not 1 - Redovisnings- och värderingsprinciper

Grunder för upprättande av redovisningen

Koncernredovisningen upprättas med tillämpning av International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingen av finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Vissa ytterligare tilläggsupplysningar lämnas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 samt Årsredovisningslagen. I enlighet med IAS 1 tillämpar Electrolux-koncernens bolag enhetliga redovisningsprinciper, oavsett lokal lagstiftning. De beskrivs i Electrolux redovisningsmanual, som i alla avseenden uppfyller IFRS krav. Nedanstående principer har genomgående tillämpats för samtliga år som årsredovisningen omfattar med undantag för vid nya redovisningsstandarder där tillämpningen följer reglerna i respektive standard. För mer information om nya standarder, se avsnittet om nya eller ändrade redovisningsstandarder.

Moderbolagets redovisning är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som för koncernen med undantag för vad som beskrivs i avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 1 februari 2011. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att fastställas av årsstämman den 31 mars 2011.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen är upprättad med tillämpning av förvärvsmetoden. Metoden innebär att de tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser som förvärvade bolag äger vid förvärvstillfället värderas för att fastställa deras koncernmässiga anskaffningsvärde.

Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen.

Förvärvslikviden inkluderar verkligt värde av tillgångar eller skulder till följd av avtal om tilläggsköpeskilling. Utgifter direkt hänförliga till förvärvet kostnadsförs löpande. Minoritetsintressen i det förvärvade bolaget redovisas antingen till verkligt värde eller som minoritetens proportionerliga andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar. Metoden för redovisning av minoriteten väljs förvärv för förvärv.

Om förvärvskostnaden och värdet av minoritetsintresset samt verkligt värde vid förvärvstidpunkten av tidigare ägd andel överstiger verkligt värde på de förvärvade nettotillgångarna redovisas skillnaden som goodwill.

Om verkligt värde på de förvärvade nettotillgångarna överstiger förvärvskostnaden ska förvärvaren på nytt identifiera och värdera de förvärvade tillgångarna. Eventuellt kvarstående överskott vid en omvärdering ska omedelbart resultatföras.

Koncernens konsoliderade finansiella rapporter inkluderar de finansiella rapporterna för moderbolaget och dess direkt eller indirekt ägda dotterbolag efter:

  • eliminering av koncerninterna transaktioner och orealiserade koncerninterna vinster i lager och
  • avskrivning av förvärvade övervärden.

Definition av koncernbolag

Koncernens finansiella rapporter omfattar AB Electrolux och samtliga bolag där moderbolaget har rätt att utforma bolagets finansiella och operativa strategier, vilket normalt innebär att moderbolaget äger mer än 50% av röstetalet för samtliga aktier och andelar. När koncernen upphör att ha kontroll eller bestämmande inflytande över en enhet värderas resterande innehav till verkligt värde och förändringen i värdet redovisas i resultaträkningen.

Vad avser bolag som tillkommit eller avyttrats under året gäller följande:

  • Bolag som förvärvats under året har medtagits i koncernens resultaträkning från och med att kontroll erhållits.
  • Bolag som avyttrats under året ingår i koncernens resultaträkning fram till dess att Electrolux kontroll upphört.

Antalet rörelsedrivande enheter i koncernen uppgick vid årsskiftet till 230 (244). Det totala antalet bolag vid samma tidpunkt var 149 (155).

Intressebolag

Alla bolag där koncernen har betydande inflytande, men som inte kontrolleras av koncernen, i allmänhet sådana bolag där koncernen äger mellan 20% och 50% av röstetalet, betraktas som intressebolag och redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att koncernens andel av intressebolagets resultat efter skatt redovisas såsom en del av koncernens resultat. Koncernens andel i intressebolagets övriga totalresultat redovisas såsom en del av koncernens övriga totalresultat. Investeringar i intressebolag upptas initialt till anskaffningskostnad och därefter ökat eller minskat med koncernens andel i intressebolagets resultat efter förvärvsdagen. Om koncernens andel av förlusten i ett intressebolag motsvarar eller överstiger andelen i intressebolaget redovisas ytterligare förluster i koncernredovisningen endast i den mån koncernen har åtaganden för intressebolaget, eller har gjort utbetalningar för intressebolagets räkning. Eventuell vinst eller förlust vid transaktioner med intressebolag redovisas i den mån utomstående investerare har intressen i bolaget.

Transaktioner med närstående

Alla transaktioner med närstående sker till marknadspriser.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta till transaktionsdagens kurs.

Finansiella tillgångar och skulder denominerade i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser som uppstår redovisas i periodens resultat, förutom den del som utgör en effektiv säkring av nettoinvesteringar, där redovisning sker mot övrigt totalresultat.

Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Balansräkningarna i utländska dotterbolag har omräknats till SEK till balansdagens kurs. Resultaträkningarna har omräknats till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppkommer i samband med valutaomräkningen förs till övrigt totalresultat.

Koncernen använder terminskontrakt och lån i utländska valutor för att säkra vissa utländska nettoinvesteringar. Kursdifferenser som uppstår på dessa förs till koncernens övriga totalresultat till den del de motsvaras av omräkningsdifferenser.

Vid avyttring, helt eller delvis, av en utlandsverksamhet redovisas valutakursdifferenser, som tidigare förts till övrigt totalresultat, i periodens resultat som en del av vinst eller förlust på avyttringen.

Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppstår vid förvärv av ett utländskt bolag behandlas som tillgångar och skulder i det utländska bolaget och omräknas till balansdagens kurs.

Segementsrapportering

Koncernen har fem rörelsesegment. Segmenten är identifierade utifrån koncernens två huvudsakliga affärsområden, Konsumentprodukter och Professionella Produkter. Konsumentprodukter är indelade i fyra regioner som alla är separata rörelsesegment. För professionella produkter har två segment slagits samman till ett rörelsesegment i enlighet med reglerna för sammanslagning. Segmenten följs regelbundet upp av verkställande direktör och koncernchef som är koncernens högsta verkställande beslutsfattare.

Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Segmenten består av separata bolag och divisioner inom bolag med flera segment. I de senare sker viss allokering av kostnader och nettotillgångar. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Koncerngemensamma kostnader och omfattar koncerngemensamma funktioner inklusive koncernledning och centrala staber.

Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser.

Intäktsredovisning

Försäljningsintäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, särskilda varuskatter, returer och rabatter. Intäkter härrör från försäljning av färdiga produkter och service. Försäljningsintäkter redovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna som medföljer äganderätten till varan övergått till köparen och när koncernen inte längre är i besittning av eller har kontroll över varan och intäkten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att intäkterna redovisas när varan ställts till kundens förfogande i enlighet med överenskomna leveransvillkor. Intäkter från utförda tjänster, såsom installation eller reparation av produkter, redovisas när tjänsterna utförts. Intäkter från försäljning av förlängda garantier redovisas linjärt över kontraktsperioden.

Jämförelsestörande poster

Under denna rubrik redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens finansiella resultat jämförs med tidigare perioder, bland annat:

  • Realisationsvinster och -förluster vid avyttringar av produktgrupper eller större enheter
  • Nedläggningar av eller väsentlig nedskärning vid större enheter och verksamheter
  • Omstruktureringar med åtgärdsplaner i syfte att omforma en större struktur eller process
  • Väsentliga nedskrivningar
  • Övriga väsentliga ej återkommande kostnader och intäkter

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång aktiveras som en del av den tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter belastas resultatet som kostnad för den period till vilken de hänför sig.

Skatter

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår som en följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjutna skatter beräknas enligt beslutade eller i praktiken beslutade skattesatser på balansdagen. Electrolux skattebelastning påverkas av de bokslutsdispositioner och andra skattemässiga dispositioner som görs i de enskilda bolagen. Härtill kommer utnyttjandet av tidigare uppkomna eller i förvärvade bolag ingående skattemässiga underskott. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag och temporära skillnader redovisas som tillgång i den mån det är sannolikt att de kommer att kunna utnyttjas i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och när ett bolag eller en grupp av bolag, genom till exempel koncernbidrag, har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.

Uppskjutna skatter beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföringen av den temporära skillnaden kan styras av Electrolux och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill redovisas som en immateriell anläggningstillgång med obestämd nyttjandeperiod till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad nedskrivning.

Varumärken

Varumärken redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Rättigheten att i Nordamerika använda varumärket Electrolux, som förvärvades i maj 2000, anses ha en obestämd nyttjandeperiod och avskrivs inte. En av koncernens nyckelstrategier är att utveckla Electrolux till ett ledande varumärke för de produktkategorier där företaget är verksamt. Detta förvärv har givit Electrolux rätten att använda varumärket Electrolux världen över. Rätten att använda varumärket gällde tidigare endast utanför Nordamerika. Övriga varumärken skrivs av över nyttjandeperioden, som beräknas vara 10 år, enligt den linjära metoden.

Utvecklingskostnader

Electrolux aktiverar kostnader för vissa egenutvecklade nya produkter, under förutsättning att sannolikheten för framtida ekonomisk nytta och ekonomisk livslängd bedöms som hög. En immateriell tillgång redovisas endast i den mån produkten kan säljas på befintliga marknader och resurser finns för att fullfölja utvecklingen. Endast de kostnader som är direkt hänförliga till utvecklingen av den nya produkten aktiveras. Aktiverade utvecklingskostnader skrivs av över nyttjandeperioden, som bedöms vara mellan 3 och 5 år, enligt den linjära metoden.

Programvaror

Förvärvade programvarulicenser aktiveras med utgångspunkt från förvärvs- och implementeringsutgifter. Utgiften skrivs av över nyttjandeperioden, som bedöms vara mellan 3 och 5 år, enligt den linjära metoden, med undantag för utvecklingskostnaderna för koncernens gemensamma affärssystem där avskrivningen baseras på nyttjande och idrifttagande för respektive dotterbolag. Den tillämpade principen ger en ungefärlig avskrivningstid för systemet på 10 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för linjära, ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Historiskt anskaffningsvärde omfattar kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet inklusive kvalificerande upplåningskostnader. Kostnader som uppstår efter förvärvet inkluderas i det redovisade värdet på tillgången endast i den mån det är troligt att koncernen får väsentlig framtida ekonomisk nytta av tillgången och att beloppen är väsentliga. Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde, skrivs av separat. Detta omfattar huvudsakligen komponenter för maskinutrustning. Övriga reparationer och underhåll belastas resultaträkningen när kostnaden uppstår. Mark är inte föremål för avskrivning, eftersom den bedöms ha obegränsad ekonomisk livslängd, men i övrigt beräknas avskrivningarna enligt den linjära metoden och grundar sig på följande förväntade nyttjandeperioder:

Byggnader och markanläggningar 10–40 år
Maskiner och tekniska anläggningar 3–15 år
Övrig utrustning 3–10 år

Nedskrivning av anläggningstillgångar

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns någon indikation på att en anläggningstillgång har minskat i värde. Om så är fallet gör koncernen en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Tillgången skrivs ned med det belopp till vilket tillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Diskonteringsräntorna speglar kapitalkostnaden och andra finansiella parametrar i det land eller den region där tillgången nyttjas. För att kunna fastställa nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter, som är den minsta grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är oberoende av kassaflöden från andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar med obestämd nyttjandeperiod följs löpande och prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov, eller oftare om det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas ha nytta av förvärvet. Vid varje balansdag prövas nedskrivna icke-finansiella/kortfristiga tillgångar för eventuell uppskrivning.

Klassificering av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar i koncernen indelas i följande kategorier:

  • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
  • Lånefordringar och kundfordringar
  • Investeringar som hålls till förfall
  • Finansiella tillgångar som kan säljas

Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger till grund för klassificeringen. Klassificeringen görs av företagsledningen vid första redovisningstillfället. Se även Not 18 där verkligt värde samt bokfört värde av finansiella tillgångar och skulder listas utefter klassificering.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori indelas i två underkategorier: finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana som vid förvärvstillfället klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång förs till denna kategori om den förvärvats med huvudsyfte att säljas på kort sikt eller klassificerats som sådan av företagsledningen. Även derivat klassificeras som att de innehas för handel och redovisas som derivat i balansräkningen, förutsatt att de inte definieras som säkringar. Tillgångar som faller under denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte betecknas som derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. Fordringarna redovisas i omsättningstillgångar med undantag för fordringar med förfallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar omfattar kundfordringar och övriga fordringar samt kassa och bank.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företagsledningen har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under 2010 och 2009 har inga investeringar som faller inom denna kategori förekommit i koncernen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som inte är derivat där tillgångarna klassificeras i denna kategori eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. Tillgångarna inkluderas i anläggningstillgångar om inte företagsledningen avser att avyttra investeringen inom 12 månader från balansdagen.

Redovisning och värdering av finansiella tillgångar

Löpande förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar redovisas per transaktionsdagen, det vill säga samma dag som koncernen har ett bindande åtagande att köpa eller sälja tillgången. Alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde plus transaktionskostnader. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har upphört eller överförts och samtliga risker och fördelar som är förknippande med ägandet har överförts från koncernen. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas löpande till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar, liksom investeringar som hålls till förfall, redovisas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Realiserade och orealiserade vinster och förluster som uppkommer på grund av förändringar i verkligt värde i kategorin "finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen" redovisas i resultaträkningen när de uppstår. Orealiserade vinster och förluster som uppkommer på grund av förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som klassificeras som tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Vid försäljning eller nedskrivning av värdepapper som klassificerats som tillgångar som kan säljas, inkluderas ackumulerade justeringar av verkligt värde i periodens resultat som vinster eller förluster på investeringar i värdepapper.

Verkligt värde på investeringar med ett noterat marknadspris baseras på gällande köpkurser. I avsaknad av en aktiv marknad för en investering tillämpar koncernen olika värderingstekniker för att fastställa det verkliga värdet, bland annat med utgångspunkt från aktuella marknadspriser eller andra i allt väsentligt likvärdiga transaktioner, beräkning av nuvärden enligt kassaflödesmodeller och optionsvärderingsmodeller som anpassats för att avspegla särskilda förhållanden hos utfärdaren.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det föreligger någon objektiv indikation på värdenedgång av en finansiell tillgång eller en grupp finansiella tillgångar. Om det finns en sådan indikation i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas redovisas den ackumulerade förlusten i resultaträkningen. Nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen.

Leasing

Med finansiell leasing avses ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Äganderätten kan, men behöver inte, slutligen övergå till leasetagaren. Med operationell leasing avses all annan leasing än finansiell leasing. Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen och framtida leasingavgifter redovisas som lån. Periodens kostnader utgörs av avskrivningar för den leasade tillgången och räntekostnader för lånet. Koncernen har inga betydande åtaganden som leasegivare.

Koncernen äger normalt sina produktionsanläggningar. Koncernen hyr en del lager- och kontorsfastigheter liksom en del kontorsutrustning. De flesta hyresavtal i koncernen är operationella leasingavtal och kostnaderna redovisas direkt i resultaträkningen under respektive period. När finansiella leasingavtal ingås redovisas de till det lägsta av den hyrda fastighetens marknadsvärde och nuvärdet av minimileasingavgifterna.

Tillgångar som innehas enligt leasingavtal skrivs av över nyttjandeperioden. Om det inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas att äganderätten övergår till leasetagaren vid slutet av hyresperioden skrivs tillgången av i dess helhet över den kortare av hyresperioden och återstående nyttjandeperiod.

Varulager

Varulager och pågående arbeten värderas till det lägsta av anskaffningsvärde, vid normalt kapacitetsutnyttjande, och nettoförsäljningsvärde. Med nettoförsäljningsvärde avses beräknat försäljningsvärde vid normala affärstransaktioner med avdrag för beräknad kostnad för färdigställande och beräknad kostnad för försäljning till marknadsvärde. Anskaffningsvärde för varulager och pågående arbete inkluderar utvecklingskostnad, direkt material, direkt lön, verktygskostnad, övrig direkt kostnad samt relaterad tillverkningsomkostnad. Anskaffningskostnaden beräknas enligt metoden vägda genomsnittspriser. Utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten kostnad för sålda varor. Reserv för inkurans ingår i värdet för varulager.

Kundfordringar

Kundfordringar redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden med avdrag för avsättning för värdenedgång. Avsättning för värdenedgång görs när det är uppenbart att koncernen inte kommer att kunna inkassera det totala utestående beloppet enligt ursprungliga villkor. Avsättningens storlek motsvarar skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterat till effektivräntan. Förändring i avsättningen redovisas via resultaträkningen i försäljningskostnader.

Kassa och bank

Kassa och bank består av kontanta medel, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med hög likviditet och med en löptid om högst 3 månader.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har ett åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Det belopp som redovisas som avsättning är det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet per balansdagen. I det fall pengars tidsvärde är av betydelse har beloppet redovisats till nuvärdet av beräknade utgifter.

Garantireserver redovisas vid tidpunkten för försäljningen av de produkter som garantin avser och beräknas på historik för motsvarande åtaganden.

Omstruktureringsreserver redovisas när koncernen både har beslutat om en detaljerad omstruktureringsplan och genomförandet påbörjats eller huvuddragen har tillkännagivits berörda parter.

Ersättningar efter avslutad anställning

Ersättningar efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer.

För avgiftsbestämda planer betalar företaget en bestämd avgift till en separat juridisk enhet och har ingen rättslig skyldighet att betala ytterligare avgifter om denna enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla förmåner. Avgifterna kostnadsförs när de förfaller till betalning.

Alla andra typer av ersättningar efter avslutad anställning är förmånsbestämda planer. Företaget använder den så kallade Projected Unit Credit Method för att fastställa nuvärdet av sina förpliktelser och kostnader. Beräkningar görs årligen och baseras på aktuariella antaganden som fastställs i anslutning till balansdagen. Förändringar i förpliktelsernas nuvärde som beror på ändrade aktuariella antaganden behandlas som aktuariella vinster eller förluster och fördelas över de anställdas genomsnittliga återstående anställningstid enligt den så kallade korridormetoden. Skillnader mellan förväntad och verklig avkastning på planens tillgångar behandlas som aktuariella vinster eller förluster. Den del av ackumulerade aktuariella vinster och förluster i respektive plan som överstiger 10% av det högsta av förpliktelser eller förvaltningstillgångar redovisas i resultatet och fördelas över den förväntade genomsnittliga kvarvarande anställningstiden för de anställda som omfattas av planerna.

Den nettoskuld för ersättningar efter avslutad anställning som redovisas i balansräkningen utgörs av nuvärdet av koncernens förpliktelser på balansdagen med avdrag för förvaltningstillgångarnas marknadsvärde, oredovisade aktuariella vinster eller förluster och oredovisade förmåner för tidigare tjänstgöring.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperiod). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Lån

Lån redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde av de medel som influtit efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde. Efter anskaffningstidpunkten värderas leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde vid tidpunkten för kontraktets ingående och värderas därefter till verkligt värde. Metoden för redovisning av vinst eller förlust är beroende av om derivatinstrumentet klassificeras som ett säkringsinstrument och i så fall av den säkrade postens karaktär. I koncernen klassificeras derivat antingen som säkring av verkligt värde på redovisade tillgångar eller skulder eller av ett bindande åtagande (säkring av verkligt värde), som säkring av prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring) eller som säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

När säkringen ingås dokumenteras i koncernen förhållandet mellan säkringsinstrument och säkrade poster samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi för säkringen. Koncernen dokumenterar även, såväl när säkringen ingås som fortlöpande, sin bedömning av huruvida de derivat som används vid säkringstransaktioner förväntas vara mycket effektiva i att uppnå motverkande förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade risken. Förändringar i säkringsreserveringen redovisas inom övrigt totalresultat i koncernens resultaträkning.

Säkring av verkligt värde

Förändringar i verkligt värde av derivat som klassificeras som säkring av verkligt värde redovisas som finansiella poster i resultaträkningen, liksom förändringar i verkligt värde av den tillgång eller skuld som är hänförlig till den säkrade risken. I koncernen tillämpas säkringsredovisning till verkligt värde endast för säkring av ränterisker i lån till fast ränta. Vinsten eller förlusten som hänför sig till förändringar i verkligt värde av en ränteswap för säkring av lån till fast ränta redovisas i resultaträkningen som en finansiell kostnad. Förändringar i verkligt värde av säkring av lån till fast ränta som hänför sig till ränterisken redovisas i resultaträkningen som en finansiell kostnad.

Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller omklassificeras, periodiseras justeringen av det redovisade värdet på den säkrade posten i resultaträkningen över kvarvarande löptid enligt effektivräntemetoden.

Kassaflödessäkring

Den del av förändringar i verkligt värde av derivat som klassificeras som en effektiv kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas direkt i periodens resultat som finansiella poster.

Belopp som rapporterats i övrigt totalresultat återförs och redovisas i periodens resultat när den säkrade posten påverkar resultatet till exempel när en säkrad prognostiserad försäljning inträffar. Om resultatet av en säkrad prognostiserad transaktion redovisas som en icke-finansiell tillgång, till exempel som lager eller som en skuld, överförs dock uppskjuten vinst eller förlust som tidigare redovisats i övrigt totalresultat och inräknas i den ursprungliga anskaffningskostnaden för tillgången eller skulden.

När ett säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in, eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, behålls den ackumulerade vinsten eller förlusten i övrigt totalresultat tills den säkrade posten slutligen redovisas i periodens resultat. När den prognostiserade transaktionen inte längre bedöms inträffa, redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, omedelbart i periodens resultat under finansiella poster eller i kostnad för sålda varor beroende på avsikten med transaktionen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den vinst eller förlust som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Vinst eller förlust hänförlig till den ineffektiva delen av säkringen redovisas direkt i periodens resultat som en finansiell post.

Ackumulerad vinst eller förlust inom övrigt totalresultat redovisas i periodens resultat när utlandsverksamheten, eller del av verksamheten, avyttras.

Derivat som inte säkringsredovisas

Vissa derivatinstrument kvalificerar ej för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde av ett derivatinstrument som inte säkringsredovisas redovisas direkt i resultaträkningen bland finansiella poster eller som kostnad för sålda varor beroende på avsikten med transaktionen.

Aktierelaterade ersättningar

Instrument som utfärdas under koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktieoptioner eller aktier, beroende på ersättningsprogram. Den beräknade kostnaden för utfärdade instrument som baseras på instrumentens verkliga värde vid tilldelningstillfället och det beräknade antalet tilldelade instrument redovisas i resultaträkningen fördelat över intjänandeperioden. Det verkliga värdet av aktieoptioner beräknas med hjälp av en värderingsmetod som överensstämmer med allmänt accepterade värderingsmetoder för prissättning av finansiella instrument och faktorer som skulle beaktas av en initierad intressent på marknaden. Aktiernas verkliga värde utgörs av marknadspriset vid tilldelningstillfället med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som anställda inte kommer att ta del av. Electrolux klassificerar de aktierelaterade ersättningsprogrammen som transaktioner reglerade med egetkapitalinstrument och instrumentens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten redovisas över intjänandeperioden på 3 år. Vid varje bokslut revideras det förväntade antalet tilldelade aktier. Resultateffekten av en eventuell förändring av tidigare estimat påverkar då resultaträkningen med en motsvarande justering av eget kapital.

Utöver detta gör koncernen avsättningar för beräknade sociala kostnader för de aktierelaterade ersättningsprogrammen. Dessa kostnader redovisas i resultaträkningen över intjänandeperioden. Avsättningarna omvärderas regelbundet baserat på instrumentens verkliga värde per varje balansdag.

Statliga stöd

Statliga stöd avser ekonomiska bidrag från stater, myndigheter och liknande lokala, nationella eller internationella organ. Dessa redovisas till verkligt värde när det föreligger rimlig säkerhet att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidragen och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd redovisas i balansräkningen som förutbetalda intäkter och intäktsförs så att de möter kostnaden som stödet avser.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2010

Följande standarder eller ändringar som utgivits av The International Accounting Standards Board (IASB) har tillämpats med början den 1 januari 2010. Ingen av de nya standarderna har haft någon materiell inverkan på Electrolux resultat eller finansiella ställning.

IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring). Ändringen påverkar mätning och rapportering av aktiebaserade betalningar inom en grupp av företag (koncern). Efter införandet visar Electrolux kostnaden för aktiebaserade betalningar till anställda i dotterbolag som en skuld till moderbolaget. Detta har inte någon effekt på koncernens finansiella räkningar.

IFRS 3 Rörelseförvärv (Ändring). Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bland annat avseende redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Enligt den ändrade standarden kommer förvärvsmetoden att fortsatt användas men med några avgörande skillnader mot tidigare IFRS 3. Bland annat kommer förvärvslikviden att bokas till verkligt värde med tilläggsköpeskilling klassad som skuld med följande omvärdering redovisad i resultaträkningen. Förvärvande företag kan välja att redovisa minoritetsintresse i förvärvat bolag antingen till verkligt värde eller som minoritetens proportionerliga andel av de förvärvade nettotillgångarna. Kostnader i samband med förvärvet kostnadsförs löpande. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv.

IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Ändring). Ändringen innebär bland annat att resultat hänförligt till minoritetsaktieägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.

IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (Ändring). Ändringen klargör hur de befintliga principerna i IAS 39 som underligger säkringsredovisning ska appliceras i följande specifika situationer; (a) designering av en ensidig risk i en säkrad post och (b) designering av inflation som den säkrade risken i en finansiellt säkrad post. Ändringen har ingen påverkan på Electrolux.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder efter 2010

Följande standarder eller ändringar har utgivits av IASB men är ej tillämpliga för räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2011 och kommer inte att förtidstillämpas. Ingen materiell inverkan på Electrolux resultat eller finansiella ställning förväntas vid den slutliga tillämpningen.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – transferering av finansiella tillgångar (Ändring). Ändringen kommer att resultera i mer information om företags exponering för risker i transfererade finansiella tillgångar, särskilt för värdepapperiserade tillgångar. Standarden förväntas inte ha någon inverkan på Electrolux resultat eller finansiella ställning. Standarden avser perioder som börjar den 1 juli 2011 eller senare.

IFRS 9 Finansiella instrument 1). Standarden hanterar klassificering och mätning av finansiella instrument och kommer troligen att påverka Electrolux redovisning av finansiella tillgångar och skulder Electrolux har ännu ej utrett den fullständiga påverkan av IFRS 9. Standarden avser perioder som börjar den 1 januari 2013 eller senare.

Nya tolkningar av redovisningsstandarder

Ingen av de tolkningar som utgivits av International Financial Reporting Standards Committee (IFRIC) och som är tillämpliga för Electrolux har eller förväntas ha någon materiell inverkan på koncernens resultat eller finansiella ställning.

Följande tolkning trädde ikraft under 2010:

IFRIC 17, Distributions of Non-cash Assets to Owners. IFRIC 17 ger vägledning om att en skuld avseende sakutdelning ska redovisas då företaget har ett åtagande gentemot sina aktieägare och att skulden ska värderas till verkligt värde. IFRIC 17 anger även att IFRS 5, Anläggningar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, är tillämplig för anläggningstillgångar som är tillgängliga för utdelning.

1) Denna ändring eller nya standard är ännu ej antagen av EU.

Viktiga redovisningsprinciper och osäkerhetsfaktorer vid uppskattade värden

Användning av uppskattade värden

Vid upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS har koncernledningen använt uppskattningar och antaganden i redovisningen av tillgångar och skulder, liksom i upplysningar avseende eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar.

Redogörelser för koncernens resultat och ställning baseras på koncernredovisningen, som är upprättad i enlighet med IFRS sådana de antagits av EU. Vid upprättandet av redovisningen ska vissa redovisningsmetoder och principer användas, vilkas tillämpning kan vara baserad på svåra, komplexa och subjektiva bedömningar från företagsledningens sida, eller på tidigare erfarenheter och antaganden som med hänsyn till omständigheterna bedöms som rimliga och realistiska. Användningen av sådana uppskattningar och antaganden påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder, liksom upplysningar avseende eventualtillgångar och eventualförpliktelser per balansdagen och redovisad nettoomsättning och kostnader under perioden. Verkligt utfall kan med andra antaganden och under andra omständigheter avvika från dessa uppskattningar. Nedan följer en sammanfattning av de redovisningsprinciper som vid sin tillämpning kräver mer omfattande subjektiva bedömningar från företagsledningens sida vad gäller uppskattningar och antaganden i frågor som till sin natur är svårbedömbara.

Nedskrivning av tillgångar

Anläggningstillgångar liksom goodwill prövas varje år med avseende på behovet av eventuell nedskrivning eller när händelser och förändringar inträffar som tyder på att det redovisade värdet av en tillgång inte kan återvinnas. En tillgång som minskat i värde skrivs ned till marknadsvärdet baserat på bästa tillgängliga information. Olika bedömningsgrunder har använts beroende på tillgången till information. Om ett marknadsvärde kan fastställas har detta använts och nedskrivningsbeloppet redovisats när indikation finns att det redovisade värdet på en tillgång inte kan återvinnas. I de flesta fall har marknadsvärdet dock inte kunnat fastställas och en uppskattning av verkligt värde har gjorts med tillämpning av nuvärdesberäkning av kassaflöden baserad på förväntat framtida utfall. Skillnader i uppskattningen av förväntat framtida utfall och de diskonteringsräntor som använts kan resultera i avvikelser vid värderingen av tillgångarna.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs linjärt över beräknad livslängd. Nyttjandeperioden för materiella tillgångar beräknas för byggnader och markanläggningar till 10–40 år, för maskiner, tekniska installationer och övrig utrustning till 3–15 år. Värde enligt balansräkningen den 31 december 2010 för materiella tillgångar uppgick till 14 630 Mkr. Värde enligt balansräkningen den 31 december 2010 för goodwill uppgick till 2 295 Mkr. Företagsledningen gör regelbundet en omvärdering av nyttjandeperioden för alla tillgångar av väsentlig betydelse. Det är företagsledningens uppfattning att rimliga förändringar av de faktorer som utgör grunden för uppskattningen av tillgångarnas återvinningsvärde inte skulle medföra att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.

Uppskjutna skatter

Vid upprättandet av de finansiella rapporterna gör Electrolux en beräkning av inkomstskatten för varje skattejurisdiktion där koncernen är verksam, liksom av uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader. Uppskjutna skattefordringar som huvudsakligen är hänförliga till förlustavdrag, energiskattekrediter och temporära skillnader redovisas om skattefordringarna kan förväntas återvinnas genom framtida beskattningsbara intäkter. Förändringar i antaganden om prognostiserade framtida beskattningsbara intäkter, liksom förändringar av skattesatser, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.

Electrolux redovisar per den 31 december 2010 uppskjutna skattefordringar överstigande uppskjutna skatteskulder till ett nettobelopp om 2 175 Mkr. Koncernen hade per den 31 december 2010 förlustavdrag och andra avdragsgilla temporära skillnader uppgående till 4 461 Mkr, som inte beaktats vid beräkningen av uppskjuten skattefordran.

Inkomstskatter

Electrolux avsättningar för osäkra utfall gällande skatterevisioner och skatteprocesser är baserade på ledningens bedömningar och redovisade i balansräkningen. Dessa uppskattningar kan skilja sig från det verkliga utfallet och det går normallt sett inte att beräkna när Electrolux kassaflöde kommer att påverkas.

Under senare år har skattemyndigheter intensifierat fokus på internprissättningsfrågor. Internprissättningsfrågor är normalt sett mycket komplexa, omfattar stora belopp och kan ta flera år att lösa.

Totala avsättningar relaterade till internprissättningsfrågor som är föremål för tvist, redovisade som skatteskulder, uppgick till 100 Mkr (400) vid utgången av 2010. Under senare delen av 2009 gjordes en uppgörelse beträffande en omfattande revision inom interprissättningsområdet. Betalningen har påverkat Electrolux kassaflöde negativt under 2010 med 340 Mkr.

Kundfordringar

Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra fordringar. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra väsentliga avvikelser i värderingen. Vid 2010 års slut uppgick kundfordringarna netto, efter reserveringar för osäkra fordringar, till 19 346 Mkr. Reserveringar för osäkra fordringar uppgick vid årets slut till 783 Mkr.

Ersättningar efter avslutad anställning

Electrolux har förmånsbestämda pensionsplaner för en del anställda i vissa länder. Beräkningen av pensionskostnaden grundas på antaganden om förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, diskonteringsränta, dödlighet och framtida löneökningar. Ändrade antaganden har direkt inverkan på nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnader för tjänstgöring under innevarande period, räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Vinst eller förlust, som uppstår när verklig avkastning på förvaltningstillgångar avviker från den förväntade och aktuariellt beräknade förpliktelsen justeras på grund av att antagandena erfarenhetsmässigt ändras, periodiseras över de anställdas förväntade genomsnittliga återstående arbetsliv enligt den så kallade korridormetoden. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar uppgick 2010 i genomsnitt till 6,8% baserad på historiskt utfall. Diskonteringsräntan som tillämpats vid uppskattningen av förpliktelserna vid utgången av 2009 och kostnadsberäkningen för 2010 var i genomsnitt 5,2%.

Omstruktureringskostnader

I omstruktureringskostnader ingår erforderlig nedskrivning av tillgångar och övriga poster som inte påverkar kassaflödet, liksom beräknade kostnader för uppsägning av personal samt övriga direkta kostnader relaterade till avslutande av verksamheter. Kostnadsberäkningen baseras på detaljerade åtgärdsplaner som förväntas förbättra koncernens kostnadsstruktur och produktivitet. För att minimera osäkerhetsfaktorn ligger normalt historiskt utfall från liknande händelser i tidigare åtgärdsplaner till grund för beräkningen. Omstruktureringsåtgärder som tillkännagivits under 2010 har belastat rörelseresultatet med netto 1 064 Mkr.

Garantier

Som brukligt i den bransch där Electrolux är verksamt omfattas många produkter av en garanti som ingår i priset och som gäller under en i förväg fastställd period. Avsättningar för garantier beräknas på grundval av historiska uppgifter om omfattningen av åtgärder, reparationskostnader och liknande. Därutöver görs avsättningar för garantier av goodwillkaraktär och utökade garantier. Även om förändringar i antaganden kan resultera i andra värderingar är det osannolikt att detta skulle väsentligt påverka koncernens resultat eller ekonomiska ställning. Electrolux avsättning för garantiåtaganden uppgick per den 31 december 2010 till 1 555 Mkr. Intäkter från utökade garantier redovisas linjärt över avtalsperioden om det inte finns indikationer på att andra metoder bättre motsvarar fullgörandet.

Upplupna kostnader – Långsiktiga incitamentsprogram

Electrolux redovisar en reservering för förväntade sociala avgifter som uppstår vid tilldelning av aktier enligt 2008–2010 års aktierelaterade incitamentsprogram. De sociala avgifterna beräknas baserat på värdet av de förmåner de anställda erhåller vid tilldelning av aktier. För reserveringen krävs en beräkning av värdet av de anställdas förväntade framtida förmån. Electrolux beräknar förmånsvärdet enligt en värderingsmodell, innebärande att antaganden måste göras i frågor som till sin natur är svårbedömbara. Osäkerhetsfaktorn utgörs av att priset för aktien när aktier enligt incitamentsprogrammen tilldelas inte är känt. Åtagandet är ett marknadsvärderat åtagande och en omvärdering görs därför per varje balansdag.

Tvister

Electrolux är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvisterna rör bland annat produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och tjänster, patent- och andra rättigheter och övriga frågor om rättigheter och skyldigheter i anslutning till Electrolux verksamhet. Sådana tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala verksamheten. Resultaten av komplicerade tvister är dessutom svårt att förutse. Det kan inte uteslutas att en ofördelaktig utgång i en tvist kan visa sig ha en väsentlig negativ inverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

Redovisningsprinciper för moderbolaget

Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från IFRS och tillägg som ska göras. Moderbolaget redovisar periodens totalresultat för första gången 2010. Finansiella instrument redovisas i moderbolaget enligt IAS 39, Financial Instruments.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning av värdet på andelarna görs när indikationer finns att värdet minskat.

Anteciperad utdelning

Utdelningar från koncernföretag redovisas i resultaträkningen efter att beslut om utdelning fattats på respektive dotterbolags årsstämma. Anteciperad utdelning redovisas i de fall moderbolaget ensidigt har rätt att besluta om storleken på utdelningen samt att moderbolaget har beslutat om utdelningens storlek innan moderbolaget har publicerat årsredovisning eller kvartalsrapporter.

Skatter

Moderbolaget redovisar obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatt i förekommande fall. I koncernredovisningen däremot delas obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag som har lämnats eller mottagits av moderbolaget, i syfte att minimera koncernens totala skatt, redovisas mot övrigt totalresultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Av moderbolaget lämnade aktieägartillskott redovisas i aktier och andelar och prövas för nedskrivning enligt ovanstående.

Pensioner

Moderbolaget redovisar pensioner i enlighet med FAR 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad, från Föreningen Auktoriserade Revisorer. Enligt RFR 2 ska upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av reglerna i IAS 19.

Immateriella anläggningstillgångar

Moderbolaget skriver av varumärken i enlighet med RFR 2. Electrolux-varumärket i Nordamerika skrivs av linjärt över 40 år. Alla övriga varumärken skrivs av linjärt över nyttjandeperioden som är estimerad till 10 år.

Den centrala utvecklingskostnaden för koncernens gemensamma affärssystem är aktiverad i moderbolaget. Avskrivningen baseras på nyttjande och idrifttagande för respektive dotterbolag som estimerats till 5 år per bolag med linjär avskrivning. Den tillämpade principen ger en ungefärlig total avskrivningstid för systemet på 10 år.

Materiella anläggningstillgångar

Moderbolaget redovisar de ytterligare avskrivningar som tillåts enligt svensk skattelagstiftning som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. I balansräkningen inkluderas de i obeskattade reserver.

Presentation i årsredovisningen

Resultat- och balansräkningarna i moderbolagets årsredovisning har uppställts i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.