Not 18 - Finansiella instrument

Tilläggsinformation återfinns i följande noter till årsredovisningen:

I Not 1, Redovisnings- och värderingsprinciper, anges de fastställda redovisnings- och värderingsprinciperna. I Not 2, Finansiell riskhantering, redovisas koncernens risk- och finanspolicy generellt och mer detaljerat med avseende på Electrolux viktigaste finansiella instrument.

I Not 17 beskrivs kundfordringar och kreditrisker förknippade med dessa. I denna not beskrivs koncernens viktigaste finansiella instrument med avseende på huvudsakliga villkor, där så anses relevant, liksom riskexponering och verkligt värde vid årets slut.

Nettoupplåning

Vid slutet av 2009 uppgick koncernens nettoupplåning till 665 Mkr (4 556). Tabellen nedan visar hur Electrolux beräknar nettoupplåning.

Likvida medel

Likvida medel, såsom definierat i Electrolux, består av kontanta medel, derivat till verkligt värde, förutbetalda räntekostnader, upplupna ränteintäkter och övriga kortfristiga placeringar med hög likviditet. Av nedanstående tabell framgår nyckeltal avseende likvida medel. Det bokförda värdet av likvida medel motsvarar ungefär verkligt värde.

Under 2009 uppgick likvida medel, inklusive en garanterad kreditfacilitet på 500 MEUR, till 16,2% (12,9) av omsättningen på årsbasis. Nettolikviditet, i tabellen ovan, definieras som likvida medel minus kortfristiga lån.

Räntebärande skulder

Under 2009 förföll eller amorterades långfristiga lån med 1 040 Mkr till betalning. Förfallen refinansierades under det första halvåret med ny långfristig upplåning till ett värde av 1 128 Mkr. Ytterligare 511 Mkr i långfristiga lån togs upp i början av året. Total ny långfristig upplåning under 2009 uppgick till 1 639 Mkr.

Per den 31 december 2009 uppgick koncernens totala räntebärande skulder till 11 735 Mkr (12 109), varav 11 153 Mkr (10 967) avser långfristig upplåning inklusive förfall under de kommande 12 månaderna. Långfristig upplåning med förfall inom ett år uppgår till 912 Mkr (1 004). Huvuddelen av den utestående långfristiga upplåningen har skett via det svenska och det europeiska Medium-term Note programmet samt via bilaterala lån.

Majoriteten av den långfristiga upplåningen, 10 425 Mkr (10 182), har skett på moderbolagsnivå. År 2005 förhandlade Electrolux fram en garanterad kreditfacilitet på 500 MEUR, vilken kan användas som kort- och långfristig upplåning. Electrolux förväntas dock fylla eventuella framtida behov av kortfristig upplåning genom bilaterala bankkrediter och kapitalmarknadsprogram, till exempel certifikatprogram.

Vid årsskiftet 2009 var den genomsnittliga räntebindningstiden för långfristig upplåning 1,0 år (0,5). I beräkningen av genomsnittlig räntebindningstid ingår de effekter som härrör från räntederivatinstrument som utnyttjas för att hantera ränterisken i upplåningsportföljen. Räntan på total upplåning var vid årsskiftet 2,6% (5,0).

Verkligt värde på räntebärande lån var 13 712 Mkr. Verkligt värde på räntebärande lån, inklusive swaptransaktioner för att hantera räntebindningen, uppgick till 13 596 Mkr. Lån och ränteswapar har marknadsvärderats för att verkligt värde ska kunna redovisas. Electrolux kreditrating har tagits i beaktande vid värdering av lån.

Av följande tabell framgår bokförda värden av koncernens räntebärande skulder.

Kortfristiga lån avser huvudsakligen länder med kapitalrestriktioner. Den genomsnittliga löptiden för koncernens långfristiga upplåning, inklusive långfristiga lån med förfall inom 12 månader, uppgick till 3,9 år (4,7) vid slutet av 2009. Av nedanstående tabell framgår återbetalningsplanen för den långfristiga upplåningen.

Övriga räntebärande placeringar

Räntebärande fordringar avseende kundfinansieringar till ett belopp om 103 Mkr (83) ingår i posten Övriga fordringar i koncernbalansräkningen. Koncernens kundfinansieringsverksamhet be-drivs som säljstöd och riktar sig huvudsakligen till oberoende återförsäljare i Skandinavien. Större delen av finansieringen sker för löptider kortare än 12 månader. Det finns ingen väsentlig koncentration av kreditrisker inom kundfinansieringen. Säkerheter och rätt att återta lager minskar också kreditrisken i denna finansieringsverksamhet. En viss ränterisk föreligger vad avser intäkterna från kundfinansieringen. Denna risk är dock inte av väsentlig betydelse för koncernen.

Transaktionsexponering

Tabellen nedan visar prognostiserat transaktionsflöde, import och export, på helårsbasis för 2010 liksom ingångna säkringar vid bokslutet 2009.

Säkrade belopp är beroende av säkringspolicyn för varje enskilt flöde med beaktande av riskexponeringen. Det fanns inga signifikanta volymer av säkringar över tolv månader per den 31 december 2009.

Säkringseffekten på rörelsens intäkter uppgick 2009 till –535 Mkr (476). I årsbokslutet uppgick de icke-realiserade valutakursvinsterna på terminskontrakt som bokats mot övrigt totalresultat till –13 Mkr (85).

Verkligt värdeestimat

Marknadsvärdering av finansiella instrument har utförts med ledning av de mest tillförlitliga marknadspriser som finns att tillgå. Detta innebär att alla instrument som är marknadsnoterade, till exempel på de största obligations- och ränteterminsmarknaderna är marknadsvärderade med aktuella avistakurser. Därefter har konvertering av marknadsvärdet till SEK skett till avistakurs. När det gäller instrument där ett tillförlitligt pris inte finns tillgängligt på marknaden har kassaflöden diskonterats med hjälp av deposit/swapkurvan för kassaflödesvalutan. I det fall det inte finns någon riktig kassaflödesplan, vilket till exempel är fallet med Forward Rateavtal, har underliggande plan använts för värderingen. I den mån optionsinstrument förekommer har värderingen gjorts enligt Black & Scholes formel.

Bokfört värde minskat med nedskrivningar utgör ett approximativt verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder. Verkligt värde för skulder, i noterna, är beräknat genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument.

Nivå 1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder.

Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt, dvs som prisnotering eller indirekt, dvs erhållna från prisnoteringar.

Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte i sin helhet baseras på observerbara marknadsdata.

Tabellen nedan visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde.

Finansiella derivatinstrument

Tabellerna nedan visar verkligt värde på koncernens finansiella derivatinstrument för hantering av finansiella risker och handel för egen räkning.

Löptidsprofil över finansiella skulder och derivat

I tabellen nedan återfinns de odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder i form av finansiella instrument, baserat på de vid årsbokslutet kontrakterade återstående löptiderna. Rörliga ränteflöden med framtida räntesättningsdagar estimeras med marknadens vid årsskiftet förväntade ränteläge för varje affärs- respektive räntesättningsdag. Alla kassaflöden i utländsk valuta är konverterade till SEK med vid årsbokslutet gällande avistakurs.

Nettovinst/-förlust, verkligt värde samt bokfört värde för finansiella instrument

Tabellerna nedan visar nettovinst/-förlust, effekten i resultat och eget kapital, samt verkligt värde och bokförda värden för finansiella instrument. Nettovinst/-förlust kan inkludera både valutakursdifferenser och vinst/förlust hänförliga till förändring av räntenivåer.